ALKOHOL OCH BILKÖRNING

Foto: Bigstockphoto
  • År 2007 uppgick antalet dödsoffer på grund av
    rattfylleri bland amerikanska tonåringar till 1 393 – nästan fyra dödsolyckor per dag under året.
  • Trafikolyckor är den vanligaste dödsorsaken bland tonåringar i USA och är ansvariga för mer än en av tre dödsfall bland amerikanska tonåringar. Av de tonåriga förare som dödats på vägarna år 2006, hade 31 % druckit, enligt National Highway Traffic Safety Administration.
Risken för en förare som är alkoholpåverkad att förolyckas i en bilolycka är minst elva gånger större än för förare som inte har alkohol i kroppen.

För de flesta människor är detta bara statistik – chockerande kanske, men ändå bara statistik. Men för familjer och vänner till dem som dödas, som resultat av tonåringars körande efter att ha druckit, representerar varje siffra en tragisk förlust.

Alkohol förvränger en persons uppfattningsförmåga och omdöme. Personer som är påverkade av alkohol medger gärna att deras reaktionstid är långsammare än när de är nyktra, och de tar många chanser som de inte skulle ha tagit om de varit nyktra. Allt för ofta är dessa chansningar ödesdigra.

Hur alkohol påverkar kroppen

Alkoholen upptas i blodomloppet via små blodkärl i magsäckens och tunntarmens väggar. Inom några minuter efter det att man har druckit alkohol går det från magen till hjärnan, där det snabbt framkallar sin effekt – det sänker aktiviteten i nervcellerna.

Ungefär 20 % av alkoholen absorberas genom magen. Det mesta av de kvarvarande 80 % absorberas genom tunntarmen.

Via blodet når alkoholen även levern, som bryter ner den genom en process som kallas metabolism varvid den omvandlas till ett ogiftigt ämne. Levern kan bara metabolisera (uppta och omvandla) en viss mängd åt gången och lämnar överskottet att cirkulera omkring i kroppen. På så sätt står intensiteten av effekten på kroppen i direkt relation till konsumerad mängd.

När mängden alkohol överstiger en viss nivå blir andningsfrekvensen markant lägre och kan orsaka koma eller död på grund av att syre inte längre når hjärnan.